Hel Den Feges Logn

Du ser dig själv i en grav, bara nakna andetag

Saknar luft, en andedräkt, har alltid varit lika svag

Ser din sorg, du flyr din eld. Blundar kallt men ser ändå

Från hjältars röst hörs ingenting, varför är det alltid så?

Ingenting är som förut, ingen början inget slut

Du söker svar fast du redan vet den väg du går tar dig aldrig ut

Du flyr en värld som bara ler åt den som tar men aldrig ger

Tårar döljs i anletsdrag lika falskt som det som sker

Du viskar till dig själv i smyg att aldrig kasta av din sköld

Medan lögner håller stånd värms blodet upp att hålla köld

Medan ögon ser en dröm, håller kylan luften kall

Allt omkring som bar ditt namn, obevekligt går mot sitt fall

Ingenting är som förut, ingen början inget slut

Du söker svar fast du redan vet den väg du går tar dig aldrig ut

Du flyr en värld som bara ler åt den som tar men aldrig ger

Tårar döljs i anletsdrag lika falskt som det som sker

Du ser dig själv i en grav, bara nakna andetag

Saknar luft, en andedräkt, har alltid varit lika svag

Ser din sorg, du flyr din eld. Blundar kallt men ser ändå

Från hjältars röst hörs ingenting, varför är det alltid så?

Ingenting är som förut, ingen början inget slut

Du söker svar fast du redan vet den väg du går tar dig aldrig ut

Du flyr en värld som bara ler åt den som tar men aldrig ger

Tårar döljs i anletsdrag lika falskt som det som sker

Ingenting är som förut, ingen början inget slut

Du söker svar fast du redan vet den väg du går tar dig aldrig ut

Du flyr en värld som bara ler åt den som tar men aldrig ger

Tårar döljs i anletsdrag lika falskt som det som sker